farfarstoppsncka.blogg.se

Samma visa i år som ifjol, julveckan dimper ett brev från FK ner och berättar så krångligt som möjligt att de funderar på att inte bevilja mig sjukpenning för de sjukintyg som kommit in. Jag har till 4 januari på mig att komma in med kompletterande uppgifter. T ringde och fick datumet framflyttat, det är ju svårt bara med postgången under jul och nyår! 

 

Kan vi inte bara skrota denna myndighet som inte längre fullgör sitt uppdrag enligt den lag de faktiskt ska följa? De har ingen rätt att diktera för läkarna hur de ska skriva intygen enligt FKs ordalydelser för giltiga beskrivningar av patientens arbetsförmåga eller egentliga oförmåga! Att jag som sjuk ska behöva anlita jurist för att överklaga FKs avslag, pga outbildade och helt inkompetenta FMR som uttalar sig om min neuroimmunologiska sjukdom som en psykisk utmattningsdiagnos! Som dessutom påpekar att det inte finns utredningar gjorda och när min läkare föreslår att vi kan göra utredningen som nämns av FMR, svarar de att det inte behövs!! 

 

Jag är sjuk! Jag har ingen arbetsförmåga! Jag kan knappt sköta min hygien och min vardag hemma! Jag är så trött på denna byråkrati! 

 

Jag har jobbat sen jag var 13 år och jag har inte stämplat en enda dag i mitt liv. Jag har aldrig jobbat heltid pga hälsan. Jag har bytt jobb när jag inte klarat av det gamla pga hälsan. Jag blev så sjuk att jag inte ens tar mig utanför hemmet varje månad. Det är 1 1/2 år sedan jag var till mina föräldrar och hälsade på, de bor ca 15 mil bort! 

 

Jag saknar mitt liv så det värker inom mig, men det hjälper ju inte. Jag önskar att de hade rätt FK att jag liksom bara blev frisk för att någon starkt hävdar det i krångliga ordvändningar. 

 

Men sanningen är att jag måste hantera det faktum att min kropp är sjuk, och även om man inte riktigt förstått exakt varför och det inte finns något botemedel, så den ställer inte upp på att jag pressar den längre. Istället stänger den ned funktioner och isolerar mig till mörker och tystnad. 

 

Usch, jag hatar dessa negativa inlägg!! Men just nu är det så här det känns. Jag hoppas på en bättre framtid än min nutid, så dagdrömmer mycket om det. Att få gråta en skvätt är förlösande och hjälper att minska den känslomässiga anspänningen som allt det här medför. 

 

Jag vet att jag inte är ensammen i den här situationen vi är många som kämpar med vår sjukdom och vardag. Kämpa på! Ge inte upp hoppet om en bättre framtid! Den kommer fortare än du tror 💗🌸

 

(Detta är min sovrumsvägg som jag försöker pigga upp med lite levande blommor)